The aim of this thesis is to examine the term Balanced collection in relation to Swedish laws and the democratic assignment. The Unesco Public Library Manifesto states that libraries are to formulate a policy defining objectives, priorities and services in relation to local community needs. The Swedish Libraries Act, paragraph 7, states that municipalities and counties shall adopt plans for library services. To fulfil our aim we will answer the following questions. By which terms is the democratic assignment visible in Swedish public libraries collection development policies? Is the term Balanced collection used in Swedish public libraries collection development policies? If not, are there categories describing Balanced collection? Do the terms in Swedish collection development policies differ to the six categories found by Farooq M.

Purpose: The purpose with our study is to accomplish a quantitative research of all municipalities in Sweden and see why they apply Balanced Scorecard. The study will also investigate the spread of Balanced Scorecard, even the benefits and how they use it. Method: In our study we have chosen a quantitative research. The study has been accomplished with a questionnaire survey which we sent to all of the Swedish municipalities. We have also done a literature study to get more knowledge about relevant theories.

Traditional financial management has lately been criticized, since it gives inadequate and unilateral information for decisions and strategy of the operation. The purpose of this essay is to investigate if a balanced scorecard is able to work together with a budget and become a stronger control system for the management. Essential theory underlies the gathering of data as well as the analysis, and the empirical investigation is based on personal interviews. The conclusions drawn from my analysis are that two parallel control systems could complement each other?s weaknesses.

Purpose: The purpose with our study is to accomplish a quantitative research of all municipalities in Sweden and see why they apply Balanced Scorecard. The study will also investigate the spread of Balanced Scorecard, even the benefits and how they use it. Method: In our study we have chosen a quantitative research. The study has been accomplished with a questionnaire survey which we sent to all of the Swedish municipalities. We have also done a literature study to get more knowledge about relevant theories. Finally we have compiled the questionnaire in Netigate and Excel, and analysed the result from the questionnaire. Results: Balanced Scorecard is well-known in the Swedish municipalities and 36 percent of the municipalities use this scorecard in whole or in parts of the organisation.

Balanced Scorecard har utifrån vår synvinkel två olika användningssätt. Styrkortet kan oavsett användningssätt uppfylla ekonomistyrningens första två uppgifter. Däremot ser vi brister hos styrkortet som gör att det inte kan ses som problemlösande enligt vår definition. För att denna tredje uppgift skall kunna uppfyllas måste företagets ekonomistyrning ses som en helhet där Balanced Scorecard tillsammans med andra styrinstrument bildar ett styrpaket. Härigenom kan svagheter hos vissa instrument vägas upp av styrkor hos andra..

AbstractBachelor thesis G3 in Business Administration, Linnaeus University School of Businessand Economics, Financial Control, 2FE90E, Spring Semester 2010Authors: Kennerth Eriksson and Leo H KochAdvisor: Lars-Göran AidemarkTitle: Balanced Scorecard in governmental organizations ? About, how and its meaning.Background:  The Balanced Scorecard is a Control System that includes both financial andnon-financial measures which intend to link the short-term business management with the long term vision and strategy. Businesses in the public sectors are different fromthe private sector on several levels and they often seek to reach multiple targets.Therefore, their choice of Control System becomes interesting. According to the SwedishNational Financial Management Authority (Ekonomistyrningsverket) among others, thereis no clear knowledge of how widespread the Balanced Scorecard is in governmentalorganizations. The lack of that knowledge is one of the questions at issue with this thesis.Is it only a few organizations that are using the Balanced Scorecard or parts of the model?Another question at issue is about how the Balanced Scorecard is used in the point ofcontrolling in the organizations we chose to investigate further.Purpose: The purpose of this thesis is partly to investigate the existence and use of theBalanced Scorecard in governmental organizations and partly to describe the design ofthe Balanced Scorecard in the studied organizations and explain why they have chosen towork with the Balanced Scorecard and what impact it has on them.Demarcation: The first part of this study has been demarked to only look at the existenceof the Balanced Scorecard in governmental organizations.

Title:   Controlling Mälarenergi by Balanced Scorecard Seminar date:  2009-01-16 Institution:   School of Sustainable Development of Society and Technology Course:   Bachelor thesis 15hp Authors:   Camilla Nilsson, Amanda Agestav Advisor:   Ulla Pettersson The main issues:                What does Mälarenergi's Balanced Scorecard look like? Which Balanced Scorecard perspectives are important to Mälarenergi? Is Balanced Scorecard a purposeful control model in order for the group management to fulfil the aims of the owners' directives? Purpose:                            The purpose is to find out how the group management at Mälarenergi works with Balanced Scorecard. Is Balanced Scorecard a purposeful tool for the group management to fulfill the aims of the owners' directives? Method:                             This study is based on a qualitative research method in the form of interviews. We have interviewed one respondent.

The Swedish National Heritage Board (RAÄ) is the agency of the Swedish government responsible for heritage and historic environment issues. During the last couple of years the agency has implemented a new management control system, the balanced scorecard, originally developed for profit driven organizations. Organizations within the public sector have other objectives than profit seeking organizations, and there have been difficulties in applying the balanced scorecard model in the public sector. Therefore we find it interesting to examine the reasons behind these difficulties and believe that some answers can be found in the identification process of the balanced scorecard. Therefore we aim to perform a case study of RAÄ and explain how the identification process of the components of their balanced scorecard can affect further usage of the model as a management control tool.

Sedan introduktionen 1992 har Balanced Scorecard blivit ett alltmer använt ekonomiskt styrsystem i större vinstdrivande företag. Däremot har Balanced Scorecard mer sällan använts i icke-vinstdrivande företag. Få ideella verksamheter använder sig av detta styrmedel, trots att det skulle kunna passa deras organisation bättre, just på grund av att det fokuserar mindre på finansiella mått. När det gäller icke-vinstdrivande organisationer är budget som enda styrsystem oftast inte optimalt. Används endast budget föreligger en risk att alltför stor vikt läggs vid kortsiktiga istället för långsiktiga mål.Med detta i åtanke är det troligt att även en icke-vinstdrivande organisation kan ha nytta av ett Balanced Scorecard, men att det borde utformas på ett annat sätt..

Att det är av stor vikt att kunna mäta och följa upp ett företags utveckling råder det ingen tvekan om. Det går i litteraturen att finna mängder av både finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan använda sig av. Balanced Scorcard är ett verktyg som inte bara fokuserar på det finansiella utfallet i förtaget, utan även andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard är att det inte finns någonting skrivet om, eller någon som har problematiserat kring användandet av verktyget utifrån olika strategiska utgångspunkter..

The Public Sector Scorecard (PSS) is a younger version of the balanced scorecard, created for public and nonprofit organizations. The latest model of PSS is divided into three main groups and seven perspectives, while the balanced scorecard consists of four perspectives. Organizations who use either PSS or the balanced scorecard are supposed to have a clear vision spread all over the unit. This study has sought differences between the two models of financial control in both theory and practice. The first part of the study is a theoretical comparison between the models? structures and terms used in them.

Vid utformningen av ett belöningssystem kopplat till Balanced Scorecard finns en mängd faktorer att beakta. Att kommunikationen fungerar både uppåt och nedåt i hierarkin är av yttersta vikt. För att få en tydlig koppling förordar vi att de bonusgrundande måtten är kopplade till respektive enhets scorecard. För att de anställda ska motiveras krävs det en tydlig koppling mellan prestation och utfallande av belöning. För att få ett balanserat belöningssystem ska de bonusgrundande måtten vara tagna från de olika perspektiven i Balanced Scorecard.

Syftet med vår uppsats är att beskriva hur Balanced Scorecard är uppbyggt och hur det används i primärvården och förklara eventuella skillnader i förhållande till Kaplan och Nortons modell. Resultatet visar att vissa skillnader förekommer i förhållande till ursprungsmodellen. Implementeringen är samma som ursprungsmodellen och likaså antalet perspektiv. BSC används mest inom den administrativa nivån. Vidare används BSC för rapportering av verksamheten och inte som ett styrsystem..

Syftet med arbetet är att beskriva och analysera implementering och etablering av Balanced Scorecard inom Primärvården i ett svenskt landsting. Vidare ämnar vi diskutera om och i sådana fall varför styrkortet blivit etablerat inom organisationen. Empirin är hämtad från intervjuer med fyra personer med olika befattning inom Primärvården i Region Skåne. Balanced Scorecard har implementerats successivt i sju år och kan nu sägas vara etablerat inom Primärvården, med undantag av vissa enheter. Etableringen har till störst del påverkats av det sätt Primärvården hanterat typiska implementeringsproblem och omvandlat dessa till framgångsfaktorer..

Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i fallföretaget EuroMaint. Vi har använt en kvalitativ metod, genom att vi bland annat intervjuat ett antal olika aktörer med god insyn i EuroMaint, för att möjliggöra en djupgående analys. Vi har konstaterat att EuroMaint har brister i sin interna kvalitet och att dessa kan förbättras genom att införa ett Balanced Scorecard. Detta gäller även tjänsteföretag som har liknande förutsättningar som EuroMaint. Vi uppmärksammar också att det främst är processen förenad med att helhjärtat införa ett Balanced Scorecard som genererar dessa förbättringsmöjligheter, inte själva styrkortet i sig.